Varför renovera fasaden?
Är du intresserad av byggnadsvård? Kanske du har fascinerats av historiens olika epoker av material- och stilval? Både tidens mentalitet och förhållanden avspeglas i den arkitekt vi ser i våra storstäder (även i småstäderna). Under 1700-, 1800- och också under 1900-talets första hälft avspeglar arkitekturen materialens kostbarhet, samtidigt som hantverkarlönerna var låga. Därför kan vi se omsorgsfullt utsirade fasader och ”snickarglädje” då materialet kostade mycket medan tiden inte prissattes, såsom vi gör numera. Idag har vi låga materialkostnader medan hantverkarlönerna är höga. Därför ska byggnaderna gå snabbt att utföra. Här slösas ingen tid på ornament, ”snickarglädje” eller liknande saker. Därför ser vi heller inte samma vackra fasader längre som byggnadernas föregångare.
Materialen skiljer sig åt
Vilka material vi väljer att bygga i, varierar också. Materialens popularitet växlar under historiens gång. Under 1700- och 1800-talet ser vi många putsade hus i sten och tegel. Under medeltiden uppfördes stenkyrkor, som senare byttes ut till rappade kyrkor i tegel uppförda i gotisk stil. Samma gällde andra offentliga byggnader som borgar och stora ståndshus från denna tid. På landsbygden hade man inte råd med rappade hus. Där byggde man hus i trä. Skogen erbjöd stora bjälkar som man byggde timmer hus av.
Stenhus i städerna
I städerna byggdes husen oftast i tegel. Man föredrog de materialen efter stora stadsbränder. Man drog lärdom av bränderna. Sundsvall fick sin stenstadsdel efter den stora stadsbranden 1888, till exempel. Likaså brann det i Umeå, samma dag faktiskt. Där förstördes också stora kvarter med hus som byggts av trä. Inget ovanligt denna tid. Umeå hade brunnit tidigare redan 1714, 1848 och 1887. Bränderna förändrade Umeå, som varit byggd med ett gytter av små trähus och magasin. Även Lilla Edet invid Göta älv drabbades 1888 av en stadsbrand.
Som i många andra fall återuppbyggde man städerna
Man satsade på att förnya och modernisera städerna när i samband med att man lät återuppbygga dem. Otaliga stadsbränder ägde rum över hela Sverige under 1700- och 1800-talet. Så sent som 1920 ägde den sista stadsbranden rum i Strömstad då 35 fastigheter brann ner. Den stora boven var trähusbyggen som stod tätt. Det räckte med en enda gnista som gjorde att elden snabbt spreds från hus till hus tills hela stadsdelar var helt utbrända. Därav ser vi att de flesta stadskärnor har byggt sina hus i sten eller tegel, som har svårare att fatta eld.
Vill man alltså putsa fasaden, eller renovera den bör man kontakta ett företag som har kunskapen om hur man renoverar den typen av fasader.
Varför måste man renovera fasaden?
Tegel och fogar drar lätt åt sig vatten, som kan leda till läckage i konstruktion och frostskador, som i sin tur kan leda till sprickor. Träet kan ruttna. Det är också det material som är mest känsligt för tidens tand. Även puts kan dra i sig vatten. Fryser vattnet i putsen kan det leda till frostsprängning, som sedan kan ge mögel och rötskada, och i värsta fall hussvamp.
Andra inlägg
- Därför är det vanligt med stopp i avloppet i Stockholm
- Markarbeten i Stockholms varierande landskap
- Renovera lägenhet Stockholm – förvandla drömmar till verklighet
- Fördelarna med en IBC-tank vid transport av farligt gods
- Platsbyggd garderob för ditt hem i Stockholm
- Granskning och rättsliga åtgärder för dolda fel i hus
- Att hyra mark för olika projekt i Stockholm
- Effektiv dränering och fuktsäkring i Borlänge
- Totalentreprenad i Stockholm med projektledning
- Så kan företag dra nytta av solenergi